Mål
Ja alla har väl på något sätt mål med sin ridning, det behöver kanske inte vara att hoppa en 110cm bana men det kan vara små saker som att kunna sitta upp när hästen står stilla, eller göra en perfekt volt.
Mitt mål när den här tävlingssesongen börade var att Gulle inte skulle bocka och dumma sig inne på banan, visst, han gör det ibland men jag kan lösa det. Jag hade aldrig trott när vi i början av denna sesong red ihop 45% i en LC skulle kunna rida på över 60% i en LA:P1. Men vet ni va?! Det gick, det gick jävligt bra. Och var så himla nöjd. Men det var inte utan slit jag fick den procenten, nejdå, det har krävts mycket av mig. Gråtit över ridpass som gick åt skogen men också svävat på moln när dem gick som bäst.
Mitt långsiktiga mål Med Gullmar var ju egentligen SM. Men när han kom till mig var han som en 3-4 åring. Fast han var 5. Det han kunde i princip var att skritta,trava och galoppera frammåt. Det är väldigt mycket att lära på så kort tid, vilket jag inser nu och vilket jävla jobb jag lagt ner, även min älskade mamma som betalat, kört, tränat och hjälpt till. Det bästa är ju att jag har gjort allt själv, jag har verkligen utbildat honom sälv. Tex sundbys dressyrponnysar sitter vuxna människor och utbildar tills 6-7 års ålder då tar ungdomarna över och glider runt på räkmacka.
Nej, men nu känner jag att jag börjar få utdelning för jobbet. Han började ju tävlas för bara ett års sen. Då låg vi på vadå? LQ nivå? Nej men vi har utvecklats så himla mycket nu på senaste, han har fått så himla mycket mera muskler och kan bära sig mycket mera själv.
Mitt mål till ihöst är att eventuellt kvala till nationell, då behöver man väl få över 62% i LA:P1, rätta mig om jag har fel?
Sen får vi se, vi ska nog inte i alla fall vara kvar på LC LB nivå längre, nu ska vi upp och fajtas med de stora grabbarna.
rörigt inlägg, mycket känslor. Sätter punkt här.
Mitt mål när den här tävlingssesongen börade var att Gulle inte skulle bocka och dumma sig inne på banan, visst, han gör det ibland men jag kan lösa det. Jag hade aldrig trott när vi i början av denna sesong red ihop 45% i en LC skulle kunna rida på över 60% i en LA:P1. Men vet ni va?! Det gick, det gick jävligt bra. Och var så himla nöjd. Men det var inte utan slit jag fick den procenten, nejdå, det har krävts mycket av mig. Gråtit över ridpass som gick åt skogen men också svävat på moln när dem gick som bäst.
Mitt långsiktiga mål Med Gullmar var ju egentligen SM. Men när han kom till mig var han som en 3-4 åring. Fast han var 5. Det han kunde i princip var att skritta,trava och galoppera frammåt. Det är väldigt mycket att lära på så kort tid, vilket jag inser nu och vilket jävla jobb jag lagt ner, även min älskade mamma som betalat, kört, tränat och hjälpt till. Det bästa är ju att jag har gjort allt själv, jag har verkligen utbildat honom sälv. Tex sundbys dressyrponnysar sitter vuxna människor och utbildar tills 6-7 års ålder då tar ungdomarna över och glider runt på räkmacka.
Nej, men nu känner jag att jag börjar få utdelning för jobbet. Han började ju tävlas för bara ett års sen. Då låg vi på vadå? LQ nivå? Nej men vi har utvecklats så himla mycket nu på senaste, han har fått så himla mycket mera muskler och kan bära sig mycket mera själv.
Mitt mål till ihöst är att eventuellt kvala till nationell, då behöver man väl få över 62% i LA:P1, rätta mig om jag har fel?
Sen får vi se, vi ska nog inte i alla fall vara kvar på LC LB nivå längre, nu ska vi upp och fajtas med de stora grabbarna.
rörigt inlägg, mycket känslor. Sätter punkt här.
Komentera här!♥
Trackback