Mer ang det jag skrev igår ang frostgräs, bra att veta!!
Vad är fruktan?

För inte så lange sedan trodde man att det var proteinerna i gräset som kunde orsaka fång. Fång är en sjukdom, som drabbar hästar framförallt på varen, en period då gräset har gödslats, växer som det knakar och innehäller många proteiner. Det var nästan en självklarhet att skylla på proteinerna, men det har visat sig att det är en kolhydrat som är orsaken.

Hur har man kommit fram till det? Den australiska proffessorn Christopher Pollit vid universitet i Queensland gav hästar 7,5 gram fruktan per kilo kroppsvikt, och inom 48 timmar hade alla hästar fång. Därefter har man forskat mer i detta ämne och man har löst manga mysterier kring ämnet fång. Det har visats att fång knappast har att göra med proteiner, utan med socker, och då framför allt fruktan.

Fruktan är en vattenlöslig kolhydrat (en slags socker), som en gräsväxt bildar under inflytande av solljus. Den används för tillväxten, men om det under vissa omständigheter inte är möjligt att växa då lagrar växten fruktanöverskottet tills den kan växa igen. Dessutom fungerar fruktan som en naturlig anti-frostmedel.

Utan att utförligt gå in på växtens biokemi: fruktan är byggstenen som en växt bildar som följd av fotosyntesen, under inflytande av solljus alltså. Fruktan används sedan för att producera andra ämnen som bygger upp växten. Så lange som växten växer bra, bearbetas all fruktan, men när växten inte kan växa, produceras ändå fruktan, åtminstone så länge det finns solljus. På så sätt bildas ett förråd som möjliggör att växten snabbt kan börja växa igen när omständigheterna blir gynnsamma igen.

Man kan jämföra växten med en fabrik: det görs en slutprodukt när alla råvaror finns, men när en råvara saknas, kan man inte tillverka någonting längre och de andra råvarorna samlas på en hög. Fruktanhalten stiger alltså, när det finns solljus men växten saknar någonting annat. Så fort som den saknade råvaran finns igen, kan växten växa och använda det lagrade fruktanet.

Orsakar som gör att växter inte växer och att fruktanhalten stiger, kan vara:

För låg temperatur

När temperaturen är för låg kan gräset inte växa. Finns ändå tillräckligt med solljus, bildas det fruktan som lagras tills temperaturen är tillräckligt hög igen. När temperaturen då når en viss gräns, förbrukas fruktanet.

För lite vatten

När det finns för lite vatten för att kunna växa medan det finns solljus, då produceras fruktan som lagras tills växtomständigheterna är gynnsamma igen. När det då börjar regna, tas fruktanet upp för en snabb tillväxt.

För få näringsämnen

När en växt inte kan växa bra eftersom det finns för lite näringsämnena i marken, kan växten inte använda det bildade fruktanet och det stannar kvar i växten. I praktik betyder det att ogödslat gräs är farligare för hästar än gödslat gräs!

Framförallt på våren är situationen så att det finns tillräckligt med vatten, tillräckligt många näringsämnen i marken och mycket solljus, men att temperaturen fortfarande är låg. Gräset växer alltså inte på grund av den låga temperaturen, och solljuset används för att bilda fruktan. Detta är orsaken till att vi ser så manga hästar med fång på varen!

Fruktanhalten kan dock även bli hög under andra årstider, beroende på några faktorer. Vilken sort gräs man har, utgör en viktig faktor: det kända engelska rajgräset är en sort som har en hög fruktanhalt.

Väderleken är också viktig, där faktorer som temperatur och mängden solljus bestämmer förloppet. Fruktanhalten kan ändras avsevärt inom kort tid: det kan bli skyhög inom några fa timmar när det finns mycket solljus men växten kan inte växa, men dat kan också snabbt sjunka igen när det finns omständigheter som möjliggör fruktanförbrukning (höga temperaturer, en regnskur).

Fruktan lagras dessutom i grässtubbar, det betyder att små hagar med väldigt korta grässtrån är extra farliga!

Anti-frost

Fruktan är löslig i vatten, och precis som alla lösliga ämnen, gör det att fryspunkten sjunker. Växter använder därför fruktan för att skydda sigsjälv mot frost. Därför stiger fruktanhalten kraftig när temperaturen kommer under 5 minusgrader.

För att veta hur mycket risk det finns för en hög fruktanhalt har vi gjort en slags lathund. Där kan du se när det är bättre att inte ha din häst på bete och när riskerna däremot är lägre.

Den här lathunden ger bara vädrets inflytande på fruktanhalten. Kom ihåg att det finns flera faktorer som spelar en roll, så som grässort, marksort, näringsämnenas tillgänglighet och årstiden.

Vid den här tabellen utgår man från gräs som växer på en tillräckligt fuktig mark med tillräckligt med näringsämnen. Gräs som har en brist på vatten och/eller näringsämnen har en permanent högre fruktanhalt!

Sammanfattning:

När temperaturen är/har varit runt eller under noll, är risken hela dygnet hög.

Vid varmt soligt väder är den bästa betestiden på natten och på morgonen.

Vid varmt molnigt väder är den bästa betestiden på eftermiddagen och på kvällen.

Det är farligt att beta:

På eftermiddagen eller tidigt på kvällen på en solig dag

På en solig dag när temperaturen stannar under 15 plusgrader

Hela dagen efter en natt då temperaturen har varit under 5 minusgrader

När gräset har en brist på vatten eller näringsämnen

När gräset är kortklippt eller kortbetad

Det är tryggt att beta:

Tidigt på morgonen när temperaturen på natten inte har varit under 5 minusgrader

På en molnig dag när det är varmare än 15 plusgrader

Uteslutande när gräset har tillräckligt med vatten och näringsämnen

Fruktan och gödsling

När gräset har en brist på näringsämnen, växer det inte bra och råvarorna lagras. Fruktanhalten stiger då. Betyder det då att man ska gödsla? Så enkelt är det tyvärr inte…

När du gödslar, sjunker gräsets fruktanproduktion (om det åtminstone finns vatten och temperaturen är så hög att gräset kan växa). Koncentrationen, och därmed fruktanhalten i gräsväxten, sjunker alltså.

Men, eftersom du får en bättre tillväxt efter gödsling, får du mer gräs per hektar. Mer gräs betyder att det finns mer av allt. Eftersom du har mer gräs per hektar har du också mer fruktan per hektar.

Alltså: Genom att gödsla får du färre fruktan per växt, men mer fruktan per hektar.

Vad ska man då göra så att hästen inte får i sig för mycket fruktan? Det beror på:

Får hästen ’hela betet’ och får han själv bestämma hur mycket han äter? Då betyder ’mer gräs per hektar’ att han äter mer och netto får i sig mer fruktan. Då gödslar man alltså inte.

Har din häst betesbegränsning? Då får han per dag i sig en bestämd mängd gräs. Färre fruktan per gräsväxt betyder att han får i sig mindre fruktan, då ska du gödsla så att du håller mängden fruktan-per-växt så låg som möjligt.

Bärgar du hö? Då vill du ha så lite fruktan som möjligt per höbunt. Då ska du gödsla, så att det blir färre fruktan-per-växt. Eftersom du kan skörda mer gräs när du gödslar, skördar du netto mer fruktan, men du får färre fruktan per bunt. I varje bunt finns till exempel hälften färre fruktan, men du skördar tre gånger så många buntar. Hästen äter inte mer eftersom du gödslar, så han får i sig färre fruktan.

Implikationer

Det är intressant att veta att fång inte orsakas av proteiner utan av fruktan, men har detta någon praktisk nytta?

Jovisst! Våren är en farlig betesperiod, men vi vet nu att det också är beroende på väderleken.

Även på våren finns det perioder då din häst kan beta utan problem.

Även i andra årstider kan fruktanhalten bli jättehög.

Fruktan lagras i grässtubbar, detta betyder att kort-kort gräs också är farligt.

Det gamla rådet att ge en fånghäst uteslutande hö är bra, men… det måste vara hö med en låg fruktanhalt.

Fruktan är vattenlöslig, så genom att dränka höet en timme, kan du spola bort fruktanöverskottet.

Vad kan vi göra med den här informationen

Använda det på ett vettigt sätt. Det är inte meningen att hästen ska stå i stallet eftersom ‘det är farligt att beta’. Men vad du kan göra, och då främst när det gäller hästar som är känsliga för fång, är att förebygga att de betar när risken är stor att fruktanhalten är hög. Det kan du göra genom att:

Anpassa betestidspunkten.

Anpassa betestiden. Kanske kan hästen vara i paddocken eller på ridbanan en del av dagen. Stallvistelse är inget bra alternativ.

Tillämpa strippbete. Du spänner en tråd över hagen och flyttar den varje dag en liten bit. Biten som är avbetat ska du också avskärma, eftersom grasstubbarna lagrar fruktan.

Ge din häst en betesbegränsare. Du kanske tycker synd om honom då, men när den får fång är det mycket mycket värre.

 

Fruktan är inte enda orsaken till fång! Spannmål- och majsprodukter (som kraftfoder), andra sockerarter (som melass) och olika läkemedel (kortisoner!) kan också orsaka fång. Ibland är då en liten extra mängd fruktan droppen som gör att bägaren rinner over…

 

Varför är fruktan så farligt?

Hittills har man hittat två effekter av fruktan som kan orsaka att fång uppstår.

Tarmfloran förstörs

Fruktan är en kolhydrat. Stora mängder kolhydrater ändrar tarmflorans sammanställning och kan orsaka jäsning, som i sin tur leder till problem med matsmältningen. Problemerna som uppstår är ungefär desamma som uppstår efter att en häst har ätit en överdos spannmålsprodukter.

Insulinresistens

Det forskas för närvarande i detta ämne. Det är intressant att man har kommit fram till att hästar med fång har en mängd insulin som kan vara 4 gånger högre än vanligt. Även när de inte har fång har de under betesperioden högre insulinvärden än andra hästar. Okänslighet för insulin är någonting som har upptäckts nyligen hos hästar och länken till fång är påtaglig. Field och Jeffcot upptäckte att hästar som har haft fång har mer besvär med att bearbeta glukos (socker).

Den här teorin har utarbetats av Matthew och Susan Frederick. Symtomerna visar starka överenskommelser med hypoglykemi hos människor: Utbudet av snabbt smältade sockrar orsakar en over-reaktion i bukspottskörteln, som då producerar för mycket insulin.

Insulinresistent hos hästar är tyvärr en snabbt växande företeelse.

FAQ

Får hästar i naturen ingen fång när vädret är ogynnsamt?

Problemet är gräset som vi människor har odlat fram. Kort sagt var det så att vi ville ha gräs som skulle börja växa tidigt i säsongen och grässorterna som gör det är just sorterna som lagrar fruktan. Engelsk rajgräs är t.ex. utvecklat för kor och tillverkar väldigt lätt stora mängder fruktan. Dessutom är grästätheten i en beteshage mycket högre än man ser i naturen. I naturen äter inte en häst så mycket på en enda gång att den får problem.